Svar

 Som jag skrev för några dagar sedan har jag varit väldigt trött och det beror inte bara på att jag är introvert. De senaste veckorna har min mormor fått allt tätare ångestattacker och varit väldigt förvirrad. Nu har hon nästan helt slutat att fungera och igår fick vi äntligen hennes diagnos. Vi har ju förstått länge att hon börjat bli dement, men den senaste tiden har hon försämrats otroligt snabbt. Det är som att hennes kropp håller på att stänga ner helt. Jag känner mig hemsk när jag skriver det här, men just nu känner jag att det bästa för henne skulle vara att får gå och lägga sig, somna lugnt och inte vakna igen. Jag älskar min mormor och vill verkligen inte förlora henne, men jag vill inte heller se henne plågas som hon gör nu.

På något sätt har det här nog funnits i mitt undermedvetna länge, för den bok jag skriver på nu handlar om Bella som jobbar på ett demensboende och Anton vars mormor är dement. Vad som händer dem kan jag inte avslöja, för jag hoppas ju att boken ska bli utgiven någon gång i framtiden, men jag har nog lagt in ganska mycket av mina egna känslor och min frustration i texten. En gammal grå dörr som är nästan osynlig i muren den sitter spelar också en stor roll i Bella och Antons berättelse.

Den här bilden tillhör David Thornell och finns att köpa som poster på https://www.wallstars.se/frankrike/2473-old-door-poster.html.