Pernilla Wåhlström

 Jag sitter här och funderar på hur jag kan skriva om en lång monolog till något mer intressant. Väldigt mycket av mitt skrivande handlar om att tänka och fundera. Jag har också fantastiska skrivkompisar som jag kan bolla idéer med. Det underliga är att de allra bästa idéerna dyker upp när jag inte har möjlighet att skriva ner dem, som när jag är ute och går eller står i duschen. Ofta hinner jag glömma dessa briljanta idéer innan jag hinner skriva ner dem. Undrar om det fungerar att skriva med whiteboard-penna på kaklet i duschen... Nu ska jag gå ut på terrassen en stund och ladda D-vitamin medan det är soligt och fint. För några dagar sedan fick vi besök av den här lilla lövgrodan. Jag visste inte ens att sådana fanns här i Frankrike. Mina tankar for genast iväg till regnskogen och urinvånare som använder giftet från grodornas hud till pilarna de använder när de jagar.    

 En underbart lugn julafton närmar sig sitt slut och först nu har jag startat min dator. Bara det är en gåva, att kunna tillbringa en hel dag borta från jobb och måsten. Idag har jag t.o.m. tagit paus från skrivandet. Vi har ätit gott, haft videosamtal med nära och kära, pysslat och tittat på TV. Jag hoppas att du också har haft en härlig julafton och att du som firar imorgon får en fantastisk juldag.

När jag var yngre var min bokproduktion väldigt stor. Jag läste, ritade och skrev och här är en "bok" som min mormor sparat åt mig. Gissningsvis var jag i sex-sjuårsåldern när jag skrev den för jag hade lärt mig att stava, men hade ännu inte flyttat från den adress som jag så prydligt skrivit på sista sidan. Dessutom var det i den åldern jag var fascinerad av just nyckelpigor. Mormor, som tillsammans med gammelmormor varit min stora trygghet i livet, berättar gärna om den där gången vi var ute och gick. Jag fick se en majblomma som någon tappat och utbrast: - Vem har kastat den där? Tänk om det kommer en nyckelpiga och sticker sig i foten!

 Innan jag började skriva på min roman hade jag ingen aning om att det fanns så mycket att lära sig om kreativt skrivande. Jag blev alldeles överväldigad när jag googlade och såg alla sidor med tips och råd, kurser, workshops, föreläsningar, författargrupper och en massa annat. Det sägs ju att ju mer man lär sig desto mer inser man hur lite man vet. Så är det verkligen i mitt fall. Nu, när jag har gått några kurser och deltagit i ett par workshops förstår jag att jag har en lång väg kvar. Därför blev jag väldigt glad när jag fick ett mejl där jag tipsades om Författarens Julkalender  där man varje dag får en liten skrivutmaning och samtidigt har en chans att vinna fina priser. Jag gillar julkalendrar i allmänhet och den här i synnerhet. Dagens utmaning var att byta ut vissa ord i en text för att göra den mer levande. Här är tre meningar ur den text jag skrev: Erik  stannade vid  en grå stenbyggnad som tornade upp sig ovanför honom .  Han öppnade  den gnissl...

  Idag är det lucia och jag håller bokstavligen på att skriva ett nytt kapitel i mitt liv. Jag har alltid älskat att skriva, men jag har aldrig tidigare vågat dela med mig av det till andra. Det tänkte jag ändra på nu.  För några veckor sedan blev jag klar med råmanuset till min första roman och det har nu testlästs och granskats av en lektör. Eftersom alla som hittills har läst manuset verkar tro på det tar jag nu, mycket tveksamt, steget och skapar den här bloggen. Tveksamt eftersom jag ännu inte vet om något förlag kommer vilja ge ut min bok, men samtidigt hoppfullt eftersom de som läst manuset tror på mig och då måste jag ju tro på mig själv, eller hur? Välkommen att följa med på min författarresa! Bild från Pixbay